INTERNT ANTECKNINGSBLOCK ANTECKNINGAR KRING UPPBYGGANDET AV DIGIDELCENTER OCH SKAPARYTAN
  • FOKUS DIG
    • Handled digital delaktighet
    • 2020
    • Omvärldsbevakning kan se olika ut
    • Låst / Lite om vägen fram till 2020
  • Fortbildning
  • Blandat
  • Delrapporter
  • Referensgrupp
  • LÅST

 e-kurs Handled digital delaktighet 

Bakgrund till e-kursen Handled digital delaktighet

DigidelCenter Luleå startade 2019. Då som ett treårsprojekt med första året finansierat från Internetstiftelsen. DigidelCenter är en resurs som arbetar för att stödja alla människors digitala delaktighet.
DigidelCenter Luleå ligger hos kultur- och fritidsförvaltningen och drivs av folkbiblioteket.
DigidelCenter ingår även i det treåriga projektet ”Äldresupport – Sociala investeringsmedel” vilket drivs av Socialförvaltningen. Detta projekt handlar om att etablera hälsofrämjande och inkluderande insatser för äldre personer.
Redan från start synliggjordes behovet av att alla som arbetar med att stödja digital delaktighet bör ha reflekterat kring olika aspekter kring att handleda. Detta i ett första steg med fokus på säkerhet, etik, källkritik och juridik.
Denna kurs har tagits fram i syfte att användas för:
  • Handledare inom DigidelCenter Luleå.
  • All bibliotekspersonal folkbiblioteken Luleå
  • Personal inom Äldresupporten och hemtjänsten.
  • Kundtjänst Luleå kommun
  • Volontärer verksamma inom både kultur och fritidsförvaltningen samt Socialförvaltningen.
    ​  
DigidelCenter ingår även i andra folkbiblioteksprojekt vilka bland annat syftar till att sprida kunskaper vidare i regionen. Detta innebär att denna kurs även kommer att spridas till folkbiblioteken i Norrbotten.

Länk till e-kursens externa sida:


https://luleaext.guidecloud.se/media/20201201/59/scorm_2020-12-01/story.html 

Bild

​Digital delaktighet – vad och varför?

​Digital delaktighet ökar både självständighet och trygghet för individen. Det är dessutom en viktig del för att kunna delta i det demokratiska samhället. De flesta människor har någon gång antingen hjälpt någon i sin digitala delaktighet, eller behövt hjälp med sin egen digitala delaktighet.
 
Det kan handla om att skaffa en e-legitimation, öppna ett sms, köpa något på nätet, få igång ett nätverk, öppna en webbsida, beställa mat på ICA, lyssna på en ljudbok eller undra vad sociala medier är för något.
 
Många människor i samhället riskerar att hamna utanför när allt fler samhällstjänster blir digitala.
 
Denna kurs tar upp några viktiga aspekter som du som hjälper någon bör ha reflekterat kring.

Vem kan behöva stöd i sin digitala delaktighet?

​Alla kan behöva stöd i sin digitala delaktighet och ingen av oss blir enligt digitaliseringsrådets fördjupade studie någonsin färdigdigitaliserade.
 
Livet förändras. Någon blir arbetslös och behöver helt plötsligt nya digitala kunskaper. Någon annan blir änkeman och behöver lära sig det frun tidigare ansvarat för. En tredje vill anmäla att gatlyktan är trasig och behöver lära sig kommunens e-tjänst för detta. Hela tiden möts vi alla av nya kunskapsbehov.
 
Det här gör att det är bra att i handledningssituationer alltid utgå från att “Ingen kan allt – vi lär oss tillsammans!” Det är en ingång som även minskar förväntningarna på att handledaren ska ha de rätta, och direkta svaret. 
 
Bland annat Digitaliseringsrådet lyfter även fram vikten av att alla människor i landet behöver ha möjlighet att ta del av stöd i sin digitala delaktighet. Det är därför du som handledare har en viktig roll. Digital delaktighet är en viktig del i vårt demokratiska samhälle.

Vad är DigidelCenter Luleå?

​I Luleå startades 2019 något som kallas DigidelCenter Luleå.
 
DigidelCenter drivs av Kultur- och fritidsförvaltningen i Luleå och finns på Stadsbiblioteket på Kulturens Hus. Där erbjuds aktiviteter och handledning kostnadsfritt. DigidelCenter kan även nås via mail och telefon. Via kommunens hemsida hittar du kontaktinformation samt information om vilka tider man kan komma till DigidelCenter och på vilket sätt man kan få hjälp.
 
Ledordet för de som arbetar där är att: 
“Det finns inga dumma frågor!” samt att
 
”Ingen kan allt – vi lär oss tillsammans.”
 
När du träffar på personer som behöver stöd i sitt digitala användande så är det här alltså en resurs som du kan tipsa om.
 

Du som handleder - tänk på att:


Hjälp till självhjälp - “jag visar & du gör” 

”MailE-post, bankärenden, lyssna på musik, kommunala e-tjänster. Listan är lång på det vi i dag använder internet till. Många saknar inte bara saknar kunskap att använda dessa, de saknar även självförtroende. 
Hjälp till självhjälp betyder att den som får handledning själv gör medan du som handledare står vid sidan om och guidar. Det vill säga, du trycker inte på mobilens knappar eller på personens tangentbord.  

Genom att du agerar på detta sätt ökar både både ökar chansen att den du hjälper lär sig, men framförallt kan det öka personens tillit till sin egen förmåga. 

Självklart betyder hjälp till självhjälp olika saker vid olika situationer. Olika personer har olika behov. Vissa klarar mycket själv. Andra behöver mera stöd. Utgångspunkten ska dock vara att du ”Jag visar, du gör!” som handledare ”visar” medan den du hjälper ”gör”. 
 
Lösenord
Att skydda sin information handlar om allt ifrån att sätta skärmlås på sin digitala enhet, inte låta någon se när man loggar in till att vi som handleder inte ska se lösenorden de vi hjälper har.
Lösenorden är privata och ska så förbli. Ett Det är ett faktum som det är viktigt att du som handledare betonar. 
Du bör även uppmuntra till att man:
  • lösenordsskyddar sina enheter och till  
  •  loggar ut när man personen exempelvis använt en allmän dator eller någon annans digitala enhet.  
 
E-legitimation  

Du som handleder får inte, och ska inte, hjälpa personer att skapa en e-legitimation.  
Inte heller ska du hjälpa till med exempelvis bankärenden där personen, via sin e-legitimation är inloggad i banken. Däremot kan och bör du förklara för den du hjälper varför du inte kan hjälpa dem.  Att det är för dennes egen säkerhet och det dessutom inte är tillåtet juridiskt att du gör det. 

Däremot kan du exempelvis hjälpa dem att ringa till banken och boka en tid, svara på frågor om de visa dem digitala instruktioner för den tjänst de använder har frågor om osv. 


Tänk på att påminna personen om att det är brottsligt att låna ut sin e-legitimation. Beskriv följande:  
  • Om någon ringer, oavsett om de anger att de är från din bank eller vem de än uppger sig vara, bank ja vem som helst, och ber dig logga in på din e-legitimation. Lägg då på luren. Ingen seriös aktör kommer någonsin via telefon att be dig logga in på din e-legitimation. 
 
Gratis är inte gratis 
Det finns mängder av appar, digitala tjänster och erbjudanden, många är gratis. Men är gratis verkligen gratis i alla lägen?  
Berätta gärna om att gratis i dessa fall betyder gratis i fråga om pengatransaktioner. Men att vi istället betalar med en mängd information om oss själva. 

När vi laddar ner en app, ja då bör vi ta oss tid att läsa igenom avtalet. 

När man har klickar på  ”ja jag godkänner” är det lika bindande som en underskrift på ett papper.  

”Var inte rädd, var eftertänksam” sade någon och det gäller här. Var inte rädd för att nyttja internets möjligheter. Men ta dig tid att läsa igenom avtalen. Det är det värt.  
 
Konto kopplat till enhet 
 
Smarta telefoner är kopplade till ett konto. Det kan exempelvis vara Google eller Apple.  

Via detta konto kan man företag ta del av en stor mängd information om personen. Var personen (och telefonen) är och har varit.
 Vilka internetsidor personen surfat på och så vidare.
 


Det här innebär att den person som äger telefonen, också ska äga kontoinformationen. Det vill säga veta personen måste ha koll på om sina inloggningsuppgifter.  

Det är väldigt vanligt att anhöriga eller någon annan skapar ett konto till den ovane mobil- eller plattanvändare i all välmening. Men ägaren till mobilen eller plattan inte har inte en aning om vad detta konto innehåller för information. 
I de flesta fall spelar det ingen roll. Men det kan även innebära en övervakning som kränker integriteten.  
Du som handledare bör när detta kommer upp, betona vikten av att äga informationen till sitt eget konto. 
 
Källkritiskt förhållningssätt
 
Det är väldigt viktigt att ha ett Ett källkritiskt förhållningssätt till information och avsändaren bakom informationen är A och O.  Det här vet de flesta, men vad innebär det? 

Ett källkritiskt förhållningsätt innebär att du värderar den information du tar del av.  

Det betyder dels att  
  • du förstår att vissa källor väger tyngre än andra,  
  • dels att du är vara medveten om att avsändare av information har ett syfte med sitt budskap.  
  • du hela tiden har följande fråga i bakhuvudet: Vem säger vad och varför? 
 
Att ha ett källkritiskt förhållningssätt till information är att hela tiden ha följande fråga i bakhuvudet: Vem säger vad och varför?” 

Dessa fem ord kan du som handledare bära med dig när du känner att du vill stärka en persons källkritiska förhållningssätt. ”Vem säger vad och varför”. Fem ord vilka kan ge ett riktigt intressant och viktigt samtal. 
 
E-tjänster 
Äldre riskerar att hamna utanför när många samhällstjänster blir digitala. Det här är ett område där du som handledare har en viktig uppgift. 

E-tjänster förutsätter e-legitimation, läskunnighet, tillgång till digitala enheter, tillgång till internet, kunskap i hur du använder tekniken  och så vidare.  

De flesta e-tjänster har en guide till sin tjänst. Ta gärna för vana när du handleder någon att använda en e-tjänst att samtidigt visa var den du handleder kan hitta e-tjänstens guide.  

Om personen du hjälper har denna kan den på ett enklare sätt nästa gång det är dags att använda e-tjänsten komma ihåg hur man gjorde. 
 
Nyttja, prova, våga, lek 
”Våga vara digital” – våga nyttja möjligheter. Våga prova. Lek och lär.  

Oavsett förkunskaper. Oavsett om man är digitalt ovan eller digitalt kunnig finns det alltid något nytt att lära, någon ny möjlighet att prova. 

Visa gärna saker för att locka den du handleder att uppleva något nytt. Det kan vara en digital visning från ett museum, en konsert som sänds digitalt. Det kan handla om  hur du via Youtube kan lära dig att laga en båtmotor eller hitta en förklaring till den där svåra maskan i virkningen. Vi kan visa SVTPlay och Sverige Radios poddar. Ja listan kan göras lång. 

Tänk dock på en viktig sak, att vissa tjänster kostar pengar medan annat inte gör det. Att många av de du kommer att möta inte har råd att betala för streamingtjänster med hockeymatcher eller för musik via exempelvis Spotify. 
 
Hänvisa
Hänvisa till andra myndigheter.  Hänvisas till digitala resurser. Se dig själv som en informationsresurs som kan hjälpa besökaren vidare. Du som handleder ska inte ha svar på allt. Att handleda är i många fall att hjälpa vidare.


Betalväggar 
Betalväggen är ett begrepp som handlar om att vissa saker på internet är gratis medan andra kräver en kostnad. Ett viktigt exempel är många dagstidningar. Gratis kan du läsa i rubrik och ingress, men för att få ta del av hela nyheten behöver du en betald prenumeration. 

Det är bra att du som handledare känner till och kan förmedla att man i Luleå via närmaste folkbiblioteketbibliotek i många fall kan ta del av information som ligger bakom dessa betalväggar.  

Förutom att fysiska tidningar ofta finns i biblioteksrummet finns även en tjänst kallad Pressrader. Den tjänsten innebär att du på din egen digitala enhet, via biblioteket, kan ladda ner en mängd olika tidningar till din mobil eller surfplatta. Detta dessutom på en mängd olika språk. Tidningarna i din mobil eller surfplatta bär du sedan med dig hem och läser i lugn och ro.  
 
Köpråd 
Du som handleder ger inte rekommendationer om vilket virusprogram som ”är bäst”, eller vilken sorts dator eller telefon den du handleder bör köpa, vilket mobilabonnemang de bör köpa och så vidare.  

Du som handledare kan istället förklara skillnader och ställa frågor till den du handleder så att personen själv kan formulera sina behov till den aktör den tänker handla från. 

Exempelvis frågor som  ”Vad vill du använda surf på din mobil till?” Blir svaret att hitta svar till sitt korsord eller att kunna hitta busstiderna, ja då kan vi hjälpa personen att formulera att denne behöver ett abonnemang med si eller så mycket surfmängd. Osv. 
Förmedla även gärna information till bra källor där den du handleder kan lära mer och därefter själv ta ett beslut om inköp. En källa du tryggt kan förmedla är ”Råd och rön”. Konsumentverkets tjänst som finns både digitalt och i tidningsform. 
 

Rekommendera bra källor 
Att rekommendera tillförlitliga källor är viktigt. 

Internetkunskap 
En bra resurs för dig som handledare är exempelvis Internetkunskap på webben som drivs av Internetstiftelsen. Internetkunskap finns för att stödja allas vår digitala delaktighet.  

Här finns till exempel information om allt från säkerhet, sökkritik, vad en cookie är, hur appar fungerar eller hur vuxna kan stödja barn och unga på nätet. Du kan gå in på sidan och anmäla dig till deras nyhetsbrev. Då får du rakt in i din mail regelbundet om kunskap och tips som gör det ”digitala livet enklare”. 

Hallå Konsument 
En annan bra resurs är konsumentverkets Hallå Konsument på webben. Här hittar du aktuell och relevant information kring att handla på nätet. Tänk på att svar på frågor du möter får kring näthandel ofta finns svar på bankens bankernas egna sidorwebbplatser. Det är en bra resurs att lotsa de du handleder till. Hänvisa gärna de du handleder dit.  
 
Kommunicera 
Internet ger oss flera olika kommunikationsmöjligheter som alla som vill bör kunna ta del av. 

Oavsett om den du handleder vill prova Skype, Messenger, FaceTime, Zoom, Jizi Meet,
Telegram, Facebook, 
Instag
ram, Signal, Whatsup, Wire, Twitter eller någon annan kommunikationstjäst så har alla respektive tjänster oftast riktigt bra instruktioner på sina egna sidor. Använd dessa. Visa dem för de du handleder.  

Genom att den du handleder får din hjälp med att hitta tjänstens egen supportsida ger du den du handleder ett viktigt verktyg för att denne personen ska kunna fortsätta hitta svar och lära med sig mer även efter att du har gåttutan din hjälp. 
Påminn även personen du handleder att aldrig dela känslig information som exempelvis sitt bankkonto via dessa kommunikationstjänster till någon även om det gäller en chattkonversation med en vän.  

Påminn även den som handleder att denne via kommunikationstjänsterna inte ska dela känslig information. Exempelvis bankkonton.  
 
Integritet 
Som handledare kan du få chans att öppna upp samtal kring integritet. Ett viktigt område när det gäller digital delaktighet.  
Integritet handlar om personliga saker – sådant jag bara vill att mina nära och kära ska känna till. Om vad jag vill dela från mitt liv, vad jag vill dela till vem. Vad jag vill att andra ska visa från mitt liv och vad andra vill att jag visar från deras.  

Det här är frågor som blir extra aktuella när vi använder sociala medier eller kanske mobiltelefonens kamera. Frågar jag om lov innan jag fotograferar? Säger jag till om jag inte vill fotograferas? Vad lägger jag ut och varför? Tänker jag på hur andra upplever det jag lägger ut? 

Viktiga frågor, både av respekt för varandra men även ur ett allvarligare perspektiv. Vissa personer lever under skyddad identitet eller under hot. För dem kan konsekvenserna bli allvarliga. 

Ta chansen du som handledare har att lyfta dessa viktiga frågor med dom du möter.  
 
Handledare: Sekretess- och integritetsinformation 
Integritet och sekretess – en självklarhet för dig som arbetar i kommunala verksamheter. ​

Personalreflektioner

​Reflektioner från träffar 2020:
​

Att ha introduktioner med verktygen på Skaparytan kräver viss egen kunskap. Denna kunskap kan man bara få genom att själv göra, prova och prova igen. Tycker andra att jag slösar min tid när jag är på Skaparytan? Hur är inställningen bland oss alla? Finns det ett motstånd i personalgruppen till ytans existerande? Hur samtalar vi om ytan och dess syfte och verksamhet? 

Jag visar - du gör! En nyckelmening vid introduktioner

Fler personer som tar introduktioner behövs. Valbart vilket verktyg man vill handleda i. MS är den sammanhållande kring introduktioner och hon har en uppdaterad lista. 


​Nedan pdf med tillhörande länkar inom i de olika områdena:



Exempel - besöksaktivitet 
​Studiecirkel - Våga vara digital 

(Hösten 2020 bedriver I på försök cirklarna digitalt - detta i samarbete med kommunens Äldresupport.) 

​
Tema för träffarna:​​
Träff 1:  ​
Källkritiskt förhållningssätt och säkerhet. Saker att tänka på när man är på internet. ​
Träff 2: ​
Sociala medier. Vad, varför och vad bör man tänka på? Hur gör man om man vill delta? ​
Träff 3: ​
Nyheter och underhållning online. Tips -  vad och hur.  ​
Träff 4: ​
Digitala resurser och hur kan man söka med Google som verktyg.  ​
Träff 5: ​
Digitala resurser biblioteket erbjuder. (Ladda ner e-böcker, släktforska) 

Målgrupp och nivå​
Våga vara digital har målgruppen nybörjare. Nivån på innehållet är på nybörjarnivå.​​​

Utgångspunkter och användbara resurser​
Att skapa ett klimat i gruppen där alla vågar ställa frågor och att visa på bra resurser för att lära mer är två viktiga utgångspunkter.​​
​
Tid och upplägg​
Varje träff är två timmar. Den första timmen i föreläsningsform kring respektive tema där vi utmanar tankar och får syn på nya möjligheter. Den andra timmen arbetar deltagarna utifrån sina förkunskaper med sina egna enheter.​
​

Kortfattat – Bakgrunden till “Våga vara digital” 
Studiecirkelns temaupplägg togs år 2015 fram utifrån EU´s definition av digital kompetens.  Dessa definitioner har därefter reviderats något.  

De åtta nyckelkompetenserna 
För att belysa vad varje medborgare inom EU/OECD behöver för att klara sig har Europeiska kommissionen formulerat åtta nyckelkompetenser. Dessa åtta är: ​

Läs- och skrivkunnighet 
Flerspråkighet 
Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap och teknik 
Digital kompetens 
Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära 
Medborgarskapskompetens 
Entreprenörskompetens 
Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar 
Källa: Regeringskansliet, 2018 
https://www.regeringen.se/artiklar/2018/05/beslut-om-nyckelkompetenser-for-livslangt-larande-pa-eu-mote/ 
 
Sverige digitaliseras – vad innebär det för oss som enskilda person? 
Digitaliseringsrådet fastslår även att lärande är en nödvändighet i en snabbföränderlig digital tid. De skriver : 
“Sverige digitaliseras. Det förutsätter att alla kan och får vara 
med. Digital kompetens innebär att vara förtrogen med digitala tjänster och att utifrån sina förutsättningar kunna använda olika verktyg. Det handlar om att använda mobil och dator för att göra saker vi brukar göra, men på ett digitalt sätt också helt nya saker. Det handlar också om att kunna hantera den förändring som digitaliseringen innebär i alla delar av livet utan alltför stor svårighet.”( Digitaliseringsrådet 20190601 https://digitaliseringsradet.se/sveriges-digitalisering/digital-kompetens/)  
 
Varför är digital delaktighet viktigt? 
Digitaliseringsrådet skriver i “En lägesbild av digital kompetens” (Maj 2018 Dnr: 18:5698): 
 
“Digital kompetens tillhör numera de grundläggande kompetenserna som alla individer måste ha för att delta på lika villkor.” 
Digital kompetens är en demokratifråga. 
 
Vad är då digital kompetens, vad behöver man kunna? 
2018 skriver digitaliseringsådet i “En lägesbild av digital kompetens” (Maj 2018 Dnr: 18:5698) att digital kompetens handlar om  
  • tekniska färdigheter såsom att använda digitala verktyg och tjänster 
  •  medie- och informationskunnighet som omfattar kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. 
Europeiska kommissionen har utvecklat “European Digital Competence Framework for Citizens – DigComp” och denna är indelat i de fem områdena: 
 
  • Informationsbehandling 
  • Kommunikation 
  • Innehållsproduktion 
  • Säkerhet  
  • Problemlösning 
Dessa fem områden är i sin tur uppdelade i 21 olika kompetenser.  


Ett internt, men offentligt publicerat, "anteckningsblock". Här samlas axplock från hur arbetet kring digitalt stöd i olika former pågår. 

Kontakt Luleå Kultur och fritidsförvaltningen, Luleå Stadsbibliotek / : Samordnare anna.dahlquist@lulea.se
  • FOKUS DIG
    • Handled digital delaktighet
    • 2020
    • Omvärldsbevakning kan se olika ut
    • Låst / Lite om vägen fram till 2020
  • Fortbildning
  • Blandat
  • Delrapporter
  • Referensgrupp
  • LÅST