|
2. Handled digital delaktighetNågra verktyg
|
Handledarroll – en liten verktygslåda att samtala kring
Den här sidan tillhör ett samtal som handlar om att handleda digital delaktighet och innehållet bygger på att du först har gått igenom e-kursen Handled digital delaktighet Introduktion
Luleå kommuns inloggningsportal (lulea.se)
Syftet med innehållet med det här innehållet, det är att reflektera kring sin handledarroll. Och att reflektera kring hur handledarrollen kan stärka både självständighet och källkritiska förhållningssätt hos de personer som får handledningen.
Innehållet gör inget anspråk på att vara sanningen med stort S. Det handlar om att kort lyfta upp några vinklar av vad en handledarroll kan innebära. Innehållet är väldigt förenklat och när vi ses är tanken att vi efter varje rubrik stannar upp och pratar utifrån några samtasfrågor.
Varför handledning
När du handleder någon annan då vill du att den andra personen ska växa och utvecklas.
En handledningssituation är ett möte där du handleder lärandet. Det betyder inte att det är du som lär den andra personen.
Om du tänker på en stereotypisk klassrumssituation. Då står läraren framför eleverna. Fylld med kunskap och fylld av ambition för att eleverna ska lära sig det läraren förmedlar.
Om du sen tänker dig en handledningssituation. Då sitter handledaren tillsammans med en eller flera andra människor. Handledaren leder samtalet. Reflekterar och ger olika perspektiv på frågor som dyker upp.
Handledaren visar inte alltid ”det rätta svaret”. Istället hittar man tillsammans svar på frågan.
Det här förhållningssättet skapar en bra grund för att den person du handleder ska utveckla sin egen förmåga till att själv hitta svar och lösningar.
När du handleder någon annan då vill du att den andra personen ska växa och utvecklas.
En handledningssituation är ett möte där du handleder lärandet. Det betyder inte att det är du som lär den andra personen.
Om du tänker på en stereotypisk klassrumssituation. Då står läraren framför eleverna. Fylld med kunskap och fylld av ambition för att eleverna ska lära sig det läraren förmedlar.
Om du sen tänker dig en handledningssituation. Då sitter handledaren tillsammans med en eller flera andra människor. Handledaren leder samtalet. Reflekterar och ger olika perspektiv på frågor som dyker upp.
Handledaren visar inte alltid ”det rätta svaret”. Istället hittar man tillsammans svar på frågan.
Det här förhållningssättet skapar en bra grund för att den person du handleder ska utveckla sin egen förmåga till att själv hitta svar och lösningar.
Vad vill du ha hjälp med
All handledning inom digital delaktighet kan med fördel starta med frågan “Vad vill du ha hjälp med och vad förväntar du dig av denna handledning?”
Lyssna och repetera gärna högt det svar du får. För att på så sätt försöka säkerställa att du har förstått rätt.
Först när du som handledare vet vad personen, eller personerna, framför dig vill ha handledning inom. Och vad de förväntar sig, kan handledningen ta fart.
Ingen kan allt – Vi lär oss tillsammans
Det är bra att i handledningssituationer alltid utgår ifrån att: ”!ngen kan allt – vi lär oss tillsammans. Den inställningen minskar förväntningarna på att du som handledare ska ha det rätta och direkta svaret.
Att öppet förmedla dessa ord ”Ingen kan allt – vi lär oss tillsammans”. Det skapar även en situation där varken du som handledare, eller den du handleder, behöver känna sig okunnig.
En känsla av okunnighet kan även leda till genans. Och att känna sig generad och okunnig är inte det bästa utgångsläget för lärande.
Samtalsfrågan kommer handla om:
Klippet https://urplay.se/serie/214835-kortfilmsklubben-svenska Minnesmetaller -
Det är bra att i handledningssituationer alltid utgår ifrån att: ”!ngen kan allt – vi lär oss tillsammans. Den inställningen minskar förväntningarna på att du som handledare ska ha det rätta och direkta svaret.
Att öppet förmedla dessa ord ”Ingen kan allt – vi lär oss tillsammans”. Det skapar även en situation där varken du som handledare, eller den du handleder, behöver känna sig okunnig.
En känsla av okunnighet kan även leda till genans. Och att känna sig generad och okunnig är inte det bästa utgångsläget för lärande.
Samtalsfrågan kommer handla om:
Klippet https://urplay.se/serie/214835-kortfilmsklubben-svenska Minnesmetaller -
Lite över befintlig kunskapsnivå
Lärande och utvecklig, det ägnar vi oss åt oavsett ålder eller förkunskaper.
Ett ord som ibland används för att beskriva brytpunkten mellan det vi kan - och det vi precis kommer att kunna lära oss med hjälp av lite handledning, lite stöd, det kallas för den ”närmaste utvecklingszonen”.
Det handlar om att du som handledare lockar fram kunskap som ligger lite över den nivå där den person du handleder befinner sig.
Det här begreppet, som myntades av den ryske pedagogen Vygotskij, det hör till något som kallas socialkonstruktivism. Det bygger på att människan lär sig bäst i samspel med andra människor. Det handlar även om tron på att alla människor är kreativa och på att vi genom social kommunikation ifrågasätter det vi tror är självklart.
Och det här sättet det kan skapa källkritiska frågor och ett aktivt deltagande i olika lärandesituationer.
Samtalsfrågan kommer handla om:
..och hur vet man var den man handleder befinner sig kunskapsmässigt…
Tillgänglighet
Alla du möter ska kunna ta del av din handledning utifrån sina förutsättningar. Det är en viktig utgångspunkt. Det är centralt, men det är även ett komplext och svårt område.
Det handlar om allt från den fysiska miljön till tekniska verktyg, tjänster eller den sociala miljön.
Du som handledare förväntas internt i vår arbetsgrupp att lyfta upp tillgänglighetsproblem du upptäcker när du handleder. Kanske en möbel som inte fungerar, kanske en trycksak, kanske ljudmiljön.
Du som handledare förväntas däremot inte vara expert på alla former av tillgänglighet. Men du förväntas göra det du kan för att öka tillgängligheten. Och det viktigaste du kanske kan göra är att fråga personen du handleder:
Vad behöver du? Hur kan jag idag hjälpa till att underlätta ditt lärande?
Om det är en aktivitet du handleder inom, till exempel en grupp som träffas. Då finns det fördelar med något som kallas tydliggörande pedagogik. Det handlar om att tydliggöra vad som kommer att hända i syfte att underlätta för alla, men kanske främst för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Under den här träffen ska vi ….
Vi som kommer att vara med är …
Först ska vi börja med att ….
Vi kommer att hålla på i en timme …
I slutet av den här timmen då avslutar vi genom att ...
Tydliggörande pedagogik har sin grund i en psykologiprofessor vid namn Eric Schopler, detta redan på 60-talet. Och det beskrivna här ovan är en förenkling av metoden.
Samtalsfrågan kommer handla om:
Att fråga – gränser, mod och empati
Hjälp till självhjälp
Jag visar och du gör. E-post, bankärenden, lyssna på musik, kommunala e-tjänster. Listan är lång på det vi i dag använder internet till. Många saknar inte bara kunskap att använda dessa, de saknar även självförtroende.
Hjälp till självhjälp betyder att den som får handledning själv gör medan du som handledare står vid sidan om och guidar. Dvs, du trycker inte på mobilens knappar eller på personens tangentbord.
Här kan det vara lätt att du som handledare faller ner i “jag kan bäst fällan” och att du tycker att det ju går fortare om du trycker på knapparna och visar.
Men genom att den du handleder själv sköter knapptryckningarna. Och dessutom kanske får repetera och göra samma sak en gång till. Det kan öka personens förmåga och mod att efter handledningstillfället själv fortsätta sitt lärande och sin utveckling.
Samtalsfrågan kommer handla om:
”Om jag som handledare gör – då är jag duktig – jag får beröm –det känns gott ….. eller?”
Ilska och irritation
I handledningssituationer kan det ibland uppstå ilska och irritation.
Om du som handleder möter en person som blir arg, irriterad eller sur. Och som tar ut det på dig. Då finns det begrepp som du kan få användning av.
Begreppet är ”lågaffektivt bemötande”. Och det betyder mycket förenklat ”att behålla sitt eget lugn”. Att du genom att fokusera på det du kan påverka, dig själv, lugnt samtalar om vad det är som skapar irritationen eller ilskan.
Att du förutsätter att personen framför dig, just nu i denna stund, gör det bästa den kan och att du utifrån det antagandet visar empati.
Lågaffektivt bemötande kommer från psykologen Bo Hejlskov Elvén och förhållningssättet handlar om hur du kan arbeta för att skapa en lärandemiljö som präglas av lugn och positiva förväntningar.
Samtalsfrågan kommer handla om:
… och hur lätt är det här då …. Svamp eller gladpack ...
Tro på människans egen förmåga
Genom att tro på människans egen förmåga och kraft kan du som handledare stärka både självkänsla och ett källkritiskt förhållningssätt.
Ett förhållningssätt som förenar värdegrund och medveten pedagogisk filosofi med ett vetenskapligt förhållningssätt det är Reggio Emilia. Det här förhållningssättet har en betoning på kommunikation och dialog, och det grundades av Loris Malaguzzi i slutet av andra världskriget.
Malaguzzi, han hade fascismen som funnits under andra världskriget i färskt minne. Han hade upplevt att lydiga människor kan vara farliga människor. Och det var just det här som blev utgångspunkten för hans syn på kunskap, uppfostran och lärande.
Malaguzzi ville skapa en pedagogik byggd på visionen att alla människor, barn och vuxna, kan tänka och handla själva. Han ville bryta den auktoritära pedagogiska traditionen. Den där läraren, eller någon annan auktoritet, alltid har rätt. Han såg det här arbetet som ett demokratiprojekt.
Förhållningssättet kom att kallas Reggio Emilia och det förknippas främst med barn. Men den förmedlar alltså en tro på människans egen förmåga som är applicerbar på alla livets olika åldrar.
Vad kan då det här förhållningssättet konkret innebära.
För det första behöver du som handledare ta bort eventuella behov som du kan ha av att du vill känna dig duktig och få beröm för det.
Den enklaste vägen skulle kunna vara att du levererar ett svar. Men den här vägen handlar om att du formulerar frågor och att du tror på att personen framför dig har förmågan att själv hitta svaret.
Ett exempel – och det här är otroligt förenklat - kan vara att du får en fråga om det verkligen är viktigt att lösenordsskydda sin surfplatta eller smartphone. Du kan svara ja, det är viktigt för annars kan det och det hända. Eller du kan svara med en fråga - Vad har du på din enhet som du är rädd om? Och utifrån det resonemanget kanske exempelvis komma fram till att det ju inte vore så bra om någon tog telefonen och kunde ringa från den, skicka mail från den osv
Det här var ett enkelt exempel som handlar om att du som handledare är med och bidrar till personers självständighet, trygghet och lärande.
Men Reggio Emilia kommer vi att ha anledning att återkomma till i samband med arbete som utförs på Skaparytan. För det handlar om att barn har hundra språk, men berövas nittionio. Det handlar om att skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. Det handlar om att vi ber barn att bara upptäcka den värld som redan finns. Det handlar om fantasi, skapande, mod och om hundra språk, där kropp, händer och huvud finns med, det handlar om ett synsätt på människan som gör både enskilda liv och gemensamma samhället starkare, tryggare och bättre. Det handlar om demokrati.